Igen och igen

Under många år bodde våra barn, maken och jag i ett stort hus i en kranskommun till Storstaden. Det var ett underbart hem för oss alla fem som vi under tiden förändrade och förädlade till perfektion, tyckte vi i alla fall. Vad vi inte var särskilt intresserade av var trädgård och trädgårdsarbete.
Just denna avsaknad av intresse för odling och grönska kan idag te sig aningen underlig. Vår terrass här på vårt lilla hus på berget är om inte en prunkande oas så i alla fall prunkande.
Citronträdet som var vårt första inköp och som faktiskt lyckats överleva vår taffliga och osäkra omvårdnad är nu härdad av de samma och uppbär vackra gröna blad. Den gav rekordskörd om  9 citroner i våras!
Den lilla palmen, Olle, som vi fått i gåva av en spansk gentleman vars största idol är Olof Palme, sträcker sig lagom högt mot skyn. Tydlig instruktion som gavs var att se till att inte ge Olle en större kruka. "Större kruka, högre palm. Och det vill ni ju inte.." sa denne spanske gentleman, vars kunskap och beundran av vår tidigare stadsminister inte visste några gränser.

Sedan har vi vårt inköp nummer två, vår hibiskus. Denna vackra, planta slösar med blommor. Blommor som endast lever en ynka dag. Varje morgon samlar vi ihop blomcigarrer på golvet och gläds åt de nya röda skönheter som slår ut. När vi köpte vår hibiskus hade den vackra gula blommor. Den ingick i en diskussion, som bevis, med yngsta dottern som envist påstod att det inte finns gula hibiskus. Sommaren därpå var blommorna röda... På något sätt vann vi båda.  En bra lösning!

För något år sedan inköptes så en kumkwarts. Då översållad med små orangea frukter som vi plockade och gjorde god marmelad av. Men därefter har den inte varit riktigt glad.  Den var placerad på den franskabalkong som tillhör vårt sovrum och kanske kände den sig ensam där. I påskas bar vi upp den till takterrassen. Den fick en ny frisyr, då vi beskar den ganska hänsynslöst, näring och kompisar. Och se, då började det hända saker.

När vi kom hit i juni prunkande den och var översållad av små ljuvligt doftande vita blommor som nu har blivit små söta kart.
Döm om vår förvåning när blomningen nu börjat om igen. Ännu mer små vita väldoftande blommor. Jösses det blir mycket marmelad i år.

Tänk vad vatten, näring och kompisar kan göra!